|
Därför
behövs vetenskapsjournalister
Samhället
betalar årligen miljardbelopp till forskningen. Inte minst
av demokratiska skäl är det viktigt att de nyvunna kunskaperna
sprids på ett begripligt sätt. Det behövs journalister
med perspektiv på vetenskap, insikter i forskningens villkor,
forskningsprocessen och populärvetenskapens problem.
Efter
utbildningen har du en fil. kand i journalistik
och kan sedan arbeta som vetenskapsjournalist i press, radio och
teve. Du kan självklart också välja att arbeta
inom andra fält inom journalistiken eller exempelvis som
forskningsinformatör.
Journalistisk bredd och specialisering
Utbildningen i vetenskapsjournalistik lär dig att formulera
svåra saker på ett begripligt sätt – en
artikel eller ett inslag om forskning som riktar sig utanför
vetenskapssamhället måste vara lätt att förstå.
Du får kunskap om vilka hinder som finns för förståelsen,
och om språkets roll och kommunikationens i dagens informations-
och mediesamhälle. Men
du får också lära dig att kritiskt granska det
som forskarna ger ifrån sig från laboratorier och
studiekammare. Du får prova på och diskutera den journalistiska
yrkesrollen och det journalistiska berättandets villkor,
och du kommer i kontakt med offentlighetsprincipen, sekretesslagstiftning,
källkritik och etiska frågor inom journalistiken. För
att få förståelse för vetenskapens roll
i samhället och den roll du själv så småningom
kommer att få som vetenskapsjournalist, studerar du vetenskapens
och vetenskapsjournalistikens idéhistoria.
Mycket praktik
De
teoretiska studierna blandas med praktik på tidning, i radio
eller på TV. Under utbildningens sista år väljer
du en praktikplats där du under 10 veckor deltar i det redaktionella
arbetet och får handledning av en erfaren journalist. Parallellt
börjar du med ditt examensarbete som delvis består
av en journalistisk produkt som ska kunna
publiceras i praktikmediet. Den andra delen av examensarbetet
består av att undersöka hur läsarna, lyssnarna
eller tittarna tar emot och tillgodogör sig innehållet
i ditt undersökande reportage eller din artikelserie.
Behörighet och antagning
För
att vara behörig att söka till utbildningen behöver
du ha läst minst ett år på universitetet,
studier som ger din ämnesmässiga inriktning. Genom en ansökningsprocess som tar hänsyn
till tidigare högskolepoäng, arbetsprov och intervju,
antas varje år ett antal studenter från fyra vetenskapsområden:
humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap och medicin/odontologi.
Du läser alltså
tillsammans med studenter från många olika ämnen.
|
Institutionen för kultur och medier