Sista numret av Gränsnytt.

Här nedanför hittar du en presentation av alla de delprojekt som genomförs inom projektet Kulturgräns norr.

1. Delprojekt där kulturgränser och kulturgränsforskning mer generellt behandlas samt studier med starka komparativa inslag

1. Kurt Genrup (etnologi): Europeisk etnologisk kartering – en kritisk
översikt
2. Kurt Genrup (etnologi): Germania och Moder Svea 2. Kulturella
möten och gränser på nordsvenskt område
3. Anders Häggström (etnologi): Levda rum och beskrivna platser.
Studier i former för landskapsidentitet

2. Nordskandinaviska studier

2. a) Studier som allmänt behandlar det nordskandinaviska området, det nordsvenska området eller en större del därav
4. Lars-Erik Edlund (nordiska språk): Spelet mellan det västnordiska
och östnordiska på nordskandinaviskt område under förhistorisk
och historisk tid – till frågan om nordliga identifikationsområden
5. Gunvor Flodell (nordiska språk): Etnicitet och språk – en studie i
språklig identifikation
6. Lars-Erik Edlund (nordiska språk), Kurt Genrup (etnologi), Lars Olov
Sjöström (etnologi) (jfr delprojekt 21), Ulf Lundström
(Lokalhistoriskt institut) och Lisa Eriksson (nordiska språk) (jfr
delprojekt 7): Studier av identifikationsområden och
innovationsspridning på nordsvenskt område ur ett 1900-
talsperspektiv
7. Lisa Eriksson (nordiska språk): Absolutister, anpassare och
avståndstagare – dialekten som gränsmarkör och identitetsskapare
bland norrländska gymnasieungdomar
8. Egil Johansson (religionsvetenskap), Hanna Zipernovszky
(religionsvetenskap), Ulf Lundström (Lokalhistoriskt institut) och
Lester Wikström (religionsvetenskap): Det nordsvenska kyrkolivet
och dess medeltida rötter ur kulturgränsperspektiv
9. Jörgen Björklund (ekonomisk historia): Skogsexploateringens
dynamiska gränser: Den nordeuropeiska timmergränsen
10 a. Lars Östlund (skoglig vegetationsekologi): Timber frontiers i ett
internationellt perspektiv;
10 b. Lena Sandberg (skoglig vegetationsekologi): Jonas Åströms
dagböcker från 1800-talets senare del och deras vittnesbörd om
skogsutnyttjande
11. Anna-Lena Axelsson (skoglig vegetationsekologi): Ekologiska
gränser i skogslandskapet betingade av människans
skogsutnyttjande
12. Jerker Öström (nordiska språk): Den nordsvenska
timmerdrivningsterminologin – innovationer och termspridning
13. Ulf Lundström (Lokalhistoriskt institut): Västerbottniska
allmogebåtar ur ett kulturgränsperspektiv

2. b) Studier som behandlar Skellefteområdet
14 a. Ulf Lundström: Bönder och gårdar i Skellefteå 1539–1650
14 b. Ulf Lundström: Bönder och gårdar i Skellefteå 1650–1790
14 c. Ulf Lundström: Bönder och gårdar i Skellefteå 1790–1900
15. Anders Brändström (Demografiska databasen): Partnerval och
kulturella gränser. Giftermålsmönster i Skellefteåbygden 1720–1900
16. Linnea Gustafsson (nordiska språk): Dopnamn i Skelleftebygd –
tradition och innovation 1791–1890
17. Daniel Lindmark (historia): Frontlinjer mellan traditionalism och
modernitet: Katekesbytet i Skellefteå socken 1810–1880
18. Torbjörn Danell (ekonomisk historia): Företagandet i
industrialismens gränsbygder 1820–1990
19. Sven Gaunitz (ekonomisk historia): Industriregion Skellefteå. En
studie av industrin, företagen och företagarna i en norrländsk
industriregion
20. Lars-Erik Edlund och Ann-Catrine Edlund (nordiska språk), Ulf
Lundström (Lokalhistoriskt institut) m.fl.: Mikrohistoriska studier av
ett par nordsvenska bygder – Speglingar av bygden i brev,
dagböcker och auktionsprotokoll från 1800- och 1900-tal
21. Lars Olov Sjöström (etnologi): Modernitet i det traditionella.
Kulturbyggen och gränser inom ett nordskandinaviskt område

2. c) Studier som berör samer samt relationen samer – nybyggare
22. Olavi Korhonen (samiska): Skogssamiska särdrag i språk och kultur
i relation till nordliga kulturgränser
23. Olle Zackrisson och Lars Östlund (skoglig vegetationsekologi):
Samisk barktäkt: ett äldre resursutnyttjande och dess relation till
viktiga kulturgränser i norra Sverige
24. Peter Sköld (Demografiska databasen/historia): Samiska gränser i
Lappmarken
25. Patrik Lantto (historia): "Tiden börjar på nytt". En analys av
samernas etnopolitiska mobilisering i Sverige 1900–1950.
26. Andrea Amft (samiska): Sápmi i förändringens tid. En studie av
svenska samers levnadsvillkor under 1900-talet ur ett genus- och
etnicitetsperspektiv
27. Greger Hörnberg, Lars Östlund och Olle Zackrisson (skoglig
vegetationsekologi): Förutsättningarna för rennomadismens
framväxt

2. d) Studier som behandlar Tornedalen
28. Lars Elenius (historia): Det förbjudna språket – modernisering och
språkbyte i Tornedalen 1795–1930
29. Erling Wande (finska): Från finsk dialekt till meänkieli – en
gränsvarietets 150-åriga utvecklingshistoria
30. Birger Winsa (finska): Kärleken är varken blind eller döv – Giftermål
över språk- och kulturgränser i Tornedalen och Kalixbygden
31. Birger Winsa (finska): I vilken social kontext befinner sig lokala
skribenter i Tornedalen och vilken funktion har de i bygemenskapen
32. Ulf Drugge (sociologi): Kriminalitet över gränsen – En ny gräns med
förändrade förutsättningar i gammal bygd

3. Vetenskapshistoriska arbeten

33. Christer Nordlund (idéhistoria): Historiska studier i gränser,
vetenskap och miljö
34. Christer Karlsson (historia): Vetenskap som politik – K. B. Wiklund
som expert i samefrågor under 1900-talets första decennier