Detta delprojekt, som är inriktat på både språkliga och kulturella förhållanden, har utvecklat en samverkan mellan forskare med skilda inriktningar. Arbetet har främst berört studier av samisk barktäkt och beredning och bruk av tallens innerbark i äldre tid. Samer och annan nordlig befolkning har brukat denna kostresurs på mycket olika sätt. Den skogliga och en del av den språkliga undersökningen (Olle Zackrisson, Olavi Korhonen, Lars Östlund, Ingela Bergman) publiceras nu i en internationell tidskrift. Den etnologiska beskrivningen av detta kosttillskott bland samer och bofasta fortsätter, liksom undersökningar av ortnamn, som indikerar platser för samisk barktäkt eller barkberedning (Olavi Korhonen). I anslutning till detta utvidgas arbetet även till rekognoseringar i fält med hjälp av inventerare och vissa insatser från Riksantikvarieämbetet (i båda fallen med externa medel). Målet är att försöka finna kulturella (forn)lämningar och att studera förhållanden av naturgeografisk, kommunikativ eller annan karaktär, som kan fördjupa förståelsen av relationerna mellan skogssamer, fjällsamer och nybyggare. De språkliga undersökningarna berör ordförråd och dialektdrag (dialektgeografi) och ortnamn. I den sistnämnda delen ingår även planen att analysera de samiska namnen på en känd karta över Umeå lappmark från 1671 och relatera dem till nuvarande förhållanden. I alla de olika undersökningarna belyses hur näringar, kulturella aktiviteter och språk förenar eller åtskiljer folkgrupper på ett mycket komplext sätt.
I tillägg till nämnda studium av språkligt material med forntidsaspekter undersöks speciella drag i ordförråd, ljudskick m.m. inom och i närheten av umesamiskan (området mellan Ume och Pite älv). Tecken på en från urnordisk tid fortgående skiljaktighet mellan skogssamer och fjällsamer avtecknar sig. Den syns även här framträda genom ortnamn, som i vissa områden i denna lappmark indikerar västnordiskt inflytande, medan de i andra områden kan antyda en östlig influens, eventuell med grund i karelska maktanspråk. Mötet mellan denna sydvästliga och nordostliga påverkan sammanfaller väl med den gränszon, som redan existerat länge och som nyss nämnts.

Forskningen inom detta delprojekt har skett i samarbete med Olavi Korhonen (delprojekt 22) och Silvermuseet i Arjeplog. Fältarbetet har utförts inom ett geografiskt mycket stort område mellan Ångermanälven i söder och Könkämä älv i norr. Flera hundra lokaler har hittills detaljanalyserats där samiska barktäkter har inventerats (årsringsanalyser för datering av barktäkterna har utförts, barktäkternas höjd och bredd har mätts, antal barktäkter per areal-enhet har uppskattats, anknytning till övrig samisk verksamhet har utretts, etc.). Dessutom har ytterligare ett projekt genomförts med en mer översiktlig analys av s.k. CMT-träd (culturally modified trees), där speciellt aspekter vad gäller gränsmarkeringar i landskapet skall beaktas. Denna studie kommer också att innehålla en komparativ del, riktad speciellt mot Nordamerika. Därutöver har ett examensarbete genomförts, med en komparation av det samiska och det indianska (Nordamerika) utnyttjandet av bark. Projektet har resulterat i en färdigt uppsats (Zackrisson et al. 2000) samt tre färdiga manuskript (Östlund et al. 2000a, Östlund et al. 2000b, Zackrisson et al. 2000b).

Ämnet för Peter Skölds forskning är de samiska gränserna i Lappmarken. Sköld arbetar med en rekonstruktion avseende de samiska lappskattelandens läge i nuvarande Arjeplogs-området. Dessa markerade det geografiska område som den enskilda familjen eller släktgruppen av urminnes hävd var innehavare av. Med grunden i Lappmarkens geografiska delar, har man något stereotypt brukat tala om fjällsamer, skogssamer och fiskesamer. Dessa förenas, och åtskiljs, dock även av andra faktorer. För att studera näringsmässiga, ekonomiska, sociala och demografiska mönster har en kartläggning på individnivå gjorts. Lappskattelandet i egenskap av såväl geografiskt, ekonomiskt, socialt som demografiskt område står i centrum för studien. Lappmarken förändras från att under 1500- och 1600-talen utmärkas av samisk sedvanerätt till allt mer påtagliga statsrättsliga krav på områdena. Samtidigt förändras renskötselns villkor på flera sätt. Dessa förändringar får såväl sociala som demografiska konsekvenser, processer vilka utvecklas under 1700- och 1800-talen. Studierna kring gränserna i Lappmarken har vidgats i ett nordiskt samarbetsprojekt där flera av deltagarna i Kulturgräns norr ingår tillsammans med kolleger i Norge, Finland och Ryssland. I samtliga länder bedrivs forskning som anknyter till den som genomförs i Umeå. – Studien kommer år 2001 att utges i monografisk form i Kulturens frontlinjer.

25 a. Patrik Lanttos avhandling framläggs till offentlig granskning den 9 december 2000. Huvudsyftet med avhandlingen är att belysa en komplex och konfliktfylld interaktion mellan de svenska statsmakterna och samerna under perioden 1900–1950. Fokus ligger på de svenska samernas etnopolitiska mobilisering under dessa år. Denna period kan ses som en etableringsfas för den politiska samerörelsen, vilken strävade efter att samerna skulle tillerkännas samma ställning i det svenska samhället som övriga medborgare. Detta skedde i interaktion med de svenska statsmakterna och det är denna interaktion, framför allt med den regionala myndighet vilken förvaltade samefrågorna, lappväsendet, som utgör studiens fokus. Hur den samiska etnopolitiska mobiliseringen påverkades av statsmakternas agerande är här centralt. Under perioden skedde en omformulering av de svenska samernas etniska identitet. Detta hängde till stor del samman med den förda samepolitiken och dess konsekvenser för den samiska huvudnäringen, renskötseln. Hur detta påverkade definieringen av den samiska etniciteten och hur gränserna för denna kom att dras utgör centrala frågeställningar i avhandlingsarbetet. Den inre gräns som genom renbeteslagstiftningen drogs upp inom den samiska gruppen mellan renskötande och icke renskötande samer och samiska synpunkter på detta kommer även att analyseras här. Den tidsmässiga avgränsningen av studien med början 1900 motiveras med att det var under åren närmast efter sekelskiftet som de första ansatserna till en samisk etnopolitisk mobilisering och organisering togs, och som mer utvecklade och djupgående synpunkter på den svenska samepolitiken för första gången fördes fram av samiska företrädare. Studiens slutår, 1950, markerar avslutningen av samerörelsens etableringsfas genom bildandet av Svenska Samernas Riksförbund, SSR. Därigenom gick samerörelsen in i ett nytt skede i sin utveckling, där de hittills vunna landvinningarna skulle konsolideras och där samerörelsens arbete tog sig mer organiserade former än tidigare.

25 b. Patrik Lantto kommer att inom ramen för en postdokbefattning fortsätta sina studier av de svenska samernas etnopolitiska mobilisering under etableringsfasen av Svenska Samernas Riksförbund 1950–1962. Inom ramen för denna studie analyseras de svenska samernas etnopolitiska mobilisering och hur denna utvecklades och förändrades under de första åren efter bildandet av Svenska Samernas Riksförbund, SSR, 1950. Studien är en utveckling av avhandlingsarbetet (delprojekt 25 a), där samerörelsens etablering från sekelskiftet fram till bildandet av SSR analyserades. Ett komparativt perspektiv mellan utvecklingen under SSR:s första år och den föregående utvecklingen fram till 1950 kommer därför att utgöra kärnan i undersökningen. Bildandet av förbundet innebar att den samiska politiska mobiliseringen och det politiska arbetet tog sig nya former och följde nya spår. Ett huvudfokus för undersökningen blir därför att utreda vilken betydelse tillkomsten av förbundet fick för samerörelsen och hur detta påverkade de politiska målsättningarna. Även förhållandet till statsmakterna och hur detta förändrades genom etablerandet av SSR kommer att analyseras. Undersökningen inriktas även på att analysera varför försöket att bilda en samisk riksorganisation 1950 blir framgångsrikt, när de tidigare försöken misslyckades. När SSR bildades utgjorde samebyarna de viktigaste byggstenarna i organisationen, och förbundet etablerades också som en intresseorganisation för renskötselnäringen. Detta skilde sig från de tidigare strävandena inom samerörelsen vilka hade haft mer allomfattande målsättningar att företräda alla samer. En fråga att undersöka här blir därför om denna tyngdpunktsförskjutning inom samerörelsen innebar någon konkret förändring för de politiska målsättningarna. Även bilden av det samiska inom samerörelsen och SSR blir central att studera i detta sammanhang. Förändras synen på vad som utgör gränsen mellan samiskt och svenskt jämfört med tidigare? Vilka effekter får bildandet av SSR, speciellt med hänsyn till den inriktning på renskötsel som förbundet gavs, på den inre gräns mellan renskötande och icke renskötande samer vilken hade dragits genom den svenska samepolitiken? Riskerade detta att förstärka klyftan inom den samiska gruppen?
Startpunkten för studien blir naturligt nog bildandet av SSR 1950. Slutåret 1962 kan ses som avrundningen av en första period i SSR:s utveckling. Under dessa första år hade organisationen bildats och den hade etablerat sig som en självklar remissinstans i de flesta frågor som berörde samerna. Detta år omvandlades dessutom lappväsendet från sin tidigare mer övervakande roll gentemot samerna till att mer bli en administrativ och rådgivande instans för renskötseln. Tillkomsten av förbundet som en stark representant för samerna var en bidragande orsak till detta. SSR hade även genomgått en inre konsolidering genom att organisationen successivt hade stärkt sin ställning inom det samiska samhället. Förbundet hade gått från en bekymmersam ekonomisk position med en blygsam medlemsskara under sina första år till att ha samtliga sameföreningar och samebyar som medlemmar samt en förstärkt ekonomisk bas att utgå ifrån vid undersökningens slutår 1962. – Undersökningen resulterar i en monografi i Kulturens frontlinjer.

Inom ramen för detta delprojekt undersöks vilken påverkan storsamhälleliga, strukturella förändringsprocesser har haft på det samiska samhället i allmänhet och på den renskötande befolkningen i synnerhet. Fokus läggs speciellt på de samiska kvinnornas förändrade levnadsvillkor. Vid analysen av förändringsprocesserna anläggs ett genus- och etnicitetsperspektiv. En viktig del av delprojektet består i att synliggöra och analysera de samiska kvinnorna som överskridare av den etniska gränsen mellan det som är samiskt och det som är svenskt.
Ett fältarbete där Amft samlade in empiriskt material har genomförts. Insamlingen skedde i form av djupintervjuer som utfördes med nordsamiska, lulesamiska och sydsamiska kvinnor och män innanför och utanför det traditionella samiska bosättningsområdet. "Lappska arkivet" vid Nordiska museets arkiv i Stockholm har även genomgåtts. Vid Jämtlands läns museums arkiv i Östersund har Amft även gått igenom ett stort antal nedtecknade levnadsskildringar berättade av samiska kvinnor och män, ett betydelsefullt kvalitativt material.
I nära samarbete med Mikael Svonni och Krister Stoor, Institutionen för arkeologi och samiska vid Umeå universitet, har arbete inom ramen för det s.k. Enkätprojektet genomförts. Enkäten innehåller såväl kvantitativa som kvalitativa frågor till den samiska befolkningen om språkförhållanden, giftermålsmönster, utbildning, yrkesverksamhet, binäringar, mobilitet etc. Enkäten skickades till mer än 600 personer och svarsfrekvensen var god. Även inom Etnicitetsprojektet vid Institutionen för samiska/Institutionen för arkeologi och samiska studier har Amft medverkat. – Hon lade fram sin doktorsavhandling till offentlig granskning den 18 februari 2000.

En omfattande rekognosering har gjorts för att initiera undersökningar kring rennomadismens naturgivna förutsättningar, framväxt och eventuella samband med agrar verksamhet (förändrade störningsregimer) i anslutning till viktiga kulturgränser. Grundförutsättningarna att skogstyperna är föränderliga över tiden och att tidigare störningsregimer varit styrande för deras utveckling, kan sägas ha verifierats genom den Science-artikel som publicerats och som berör Skellefteälvens övre del. Greger Hörnberg har också, tillsammans med Lars Östlund och Olle Zackrisson, färdigställt den första artikeln på området "The genesis of two Picea-Cladina forests in northern Sweden", publicerad i Journal of Ecology 1999.