Att leva med psoriasis i Västerbotten
En studie av ekonomiska och sociala konsekvenser av att ha sjukdomen psoriasis i ett län med glesbygd och tätorter. Patientens upplevelse av livskvalitet, vårdutnyttjande och förslag till förändringar i vården kartläggs med enkät. Intervjuer av patienter, vårdgivare samt sjukvårdspolitiker och tjänstemän fördjupar informationen om synen på psoriasisvården idag och visioner om framtida vårdformer. Studien bedrivs i samarbete med institutionen för socialt arbete.
Kontaktperson: Berndt Stenberg


Sjukahus-syndromet - förlopp och resultat av behandling och rehabiliteringsåtgärder
Målgruppen för projektet är de personer som remitterats till Norrlands universitetssjukhus (NUS) på grund av förmodade inneklimatorsakade besvär och där utredningen inte kunnat utesluta ett sådant samband. Syftet är att med hjälp av journaluppgifter och enkät till patienter få en uppfattning av hur prognosen ser ut och se vilka individfaktorer, omgivningsfaktorer och insatta åtgärder som är associerade till en gynnsam resp ogynnsam medicinsk och social prognos. Studien görs i samarbete med Yrkes- och miljömedicinska kliniken, sociologiska institutionen och institutionen för psykologi. Motsvarande uppföljningsstudier görs också av patienter med el- och bildskärmskänslighet och patienter med symtom relaterade till dentala material.
Kontaktperson: Berndt Stenberg


Byggnadsrelaterad ohälsa och luftkemi
Som en fortsättning på ett tidigare projekt, "Inomhusmiljö och hälsa bland kontorsarbetare i Västerbotten", har en studie startats i syfte att utröna vilka kemiska exponeringar som är associerade till ospecifika byggnadsrelaterade symtom. Dessa symtom benämns i dagligt tal "sjuka-hus-sjuka". Studien görs som en fall-kontroll studie, där fallen definieras utifrån en symtomenkät till kontorsarbetare i Umeå. Deltagarnas kemiska exponering mäts sedan med en personburen utrustning. Under 2000-2001 gjordes en pilotstudie. Resultatet underströk vikten av personlig exponeringsmätning, eftersom variationen mellan individer var större än variationen mellan byggnader för de flesta ämnen. Studien antydde också en könsskillnad i kemisk exponering, vilket skulle kunna vara av betydelse då förekomsten av "sjuka-hus"-besvär är vanligare bland kvinnor än hos män. Arbetet sker i samarbete med kemiska enheten vid Arbetslivsinstitutet i Umeå samt Sociologiska institutionen vid Umeå universitet.
Kontaktperson: Berndt Stenberg


Nickelprojektet i Umeå och Örebro
Under de senaste åren har rapporter kommit som tyder på att ortodontisk behandling (tandställning) kan ha en skyddande inverkan på risken att utveckla nickelallergi vid piercing. För ett studera detta fenomen närmare har en studie startats i Umeå och Örebro där samtliga gymnasieelever erbjuds epicutantestning med True test standardpanel. En analys görs av sambandet mellan piercing, tandreglering och nickelallergi. Samtidigt ger testet uppgifter om prevalensen av kontaktallergi i en oselekterad ungdomspopulation. I studien ingår även registrering av kost- och rökvanor. Immunologiska studier ingår i ett försök att påvisa tolerans mot nickel in vivo. Studien görs i samarbete med hudkliniken i Örebro, Tandläkarhögskolan i Umeå, skolhälsovården i Umeå och Örebro och institutionen för immunologi. Som ett sidoprojekt görs intervjuer av elever med fokus på tatuering och piercing i samarbete med etnologiska institutionen.
Hemsida: www.nickelprojektet.nu
Kontaktperson: Berndt Stenberg


Studier av mekanismer för överhudens omsättning
Hudens yttersta del, hornlagret, bildar en skyddande barriär mellan kroppens inre och omgivningen. Hornlagret bildas av överhuden, vars celler kontinuerligt delar sig och genomgår en mognadsprocess som gör dem till byggstenar i hornlagret. Det sker således hela tiden en nybildning av hornlagret. Således måste i den friska huden denna nybildning balanseras av en avstötning av hornlagerceller fån hudytan för att inte hornlagrets tjocklek ska öka och ge upphov till fjällbildning. De mekanismer som ansvarar för cellavstötning från hudytan studeras med mikrosko-piska, biokemiska och molekylärbiologiska metoder. Studierna har bland annat lett till upptäckt av två nya äggvitenedbrytande enzymer och deras gener hos människa. Studiernas målsättning är att finna nya utgångspunkter för behandling av hudsjukdomar med störd ommättning av hornlagret, t ex psoriasis och ärftliga så kallade iktyoser ("fiskfjällssjuka"). Kontaktperson: Torbjörn Egelrud

Psoriasisgenetik - en nyckel till att förstå sjukdomen
Omkring 2% av befolkningen lider av den ärftliga kroniska hudsjukdomen psoriasis med den högsta incidensen i Skandinavien. Psoriasis karakteriseras både av immunologiska aktiviteter som T-cellsinfiltration av den sjuka huden och av en onormal fjällning (hudceller lossnar från hudens ytskikt). Vi antar idag att specifika genetiskt bestämda molekyler bidrar oberoende av varandra till dessa två effekter: ett protein som är involverat i fjällningsprocessen (corneodesmosin) och immunmolekyler (HLA-vävnadstypantigener). Det är därför möjligt att den sjukdom som vi alla känner som psoriasis kommer att beskrivas som bestående av två komponenter inom en relativt snar framtid: Den ena komponenten är främst föranledd av onormal fjällning: fjällnings-psoriasis, den andra är främst föranledd av immunsystemet: immunologisk-psoriasis. Därför vill vi samla kliniska data som exempelvis: debutålder, familjehistoria, stress, rökning, ledsymtom, respons på olika terapiformer och sjukdomens aktivitet - för att senare kunna korrelera dessa med den genetiska profilen hos psoriasispatienter. Ett sådant samspel mellan en epidemiologisk databas och en biobank innebär fantastiska forskningsmöjligheter med utveckling av en individanpassad psoriasisterapi som mål.
Kontaktperson: Marcus Schmitt-Egenolf


Identifiering av och intervention i riskgrupper bland personer med misstänkt/verifierad STI (sexuellt överförbar infektion) med fokus på Clamydia trachomatis
Text inom kort.
Kontaktperson: Helena Carré