Vid Umeå universitet finns världsledande forskning inom flera områden. Vi erbjuder ett attraktivt utbud av utbildningar och goda studiemiljöer. Campus utgör en inspirerande miljö för de 4 000 anställda och 33 000 studenter som valt oss. För oss är det självklart att sträva efter jämställdhet och mångfald. Vi samarbetar gärna med näringsliv och organisationer i regionen och övriga världen. Tillsammans står vi inför spännande utmaningar och stora möjligheter.

24 doktorander till humanistisk fakultet

Humanistiska fakulteten satsar på forskning och forskarutbildning!

Umeå universitets humanistiska fakultet driver ett omfattande utvecklingsarbete som vi kallar Humanistisk offensiv. Forskning (LÄNK) är ett av sju insatsområden. Vi vill söka nya vägar för humaniora och bygga starka forskningsområden för framtiden. Vi anställer i vår 24 doktorander och 7 postdoktorer – ett led i det strategiska arbetet för att göra den humanistiska forskningen i Umeå ännu starkare.

Doktoranderna kommer att ingå i en forskarskola och ha egna resurser för internationalisering.

En doktorand i arkeologi, med inriktning mot Geographic Information Systems. Dnr: 313-127-10. Kontakt Thomas Larsson, 090-786 65 82. Studieplan. Utlysningstext.

Tre doktorander i historia. Dnr: 313-128-10. Kontakt Erland Mårald, 090-786 65 45. Studieplan.

Två doktorander i historia med didaktisk inriktning (två dnr). Kontakt Daniel Lindmark, 070-786 62 50. Studieplan. Utlysningstext.

En doktorand i historia, med inriktning mot funktionshindrade individers liv och villkor. Dnr: 313-131-10. Kontakt Anders Brändström, 090-786 60 63 eller Lotta Vikström, tel 090-786 62 66. Studieplan. Utlysningstext.

Två doktorander i idéhistoria. Dnr: 313-132-10. Kontakt Erland Mårald, 090-786 65 45. Studieplan.

En doktorand i idéhistoria, med inriktning mot vetenskapshistoria, teknikhistoria eller miljöhistoria. Dnr: 313-133-10. Kontakt Christer Nordlund, 090-786 97 33. Studieplan. Utlysningstext.

En doktorand i religionsvetenskap med inriktning mot religionsbeteendevetenskap. Dnr: 313-134-10. Kontakt Jörgen Straarup, 090-786 70 40. Studieplan. Utlysningstext

En doktorand i drama-teater-film. Dnr: 313-135-10. Kontakt Susanne Lindström, 090-786 69 79. Studieplan.

Två doktorander i etnologi. Dnr: 313-136-10. Kontakt Susanne Lindström, 090-786 69 79. Studieplan.

En doktorandanställning i litteraturvetenskap med inriktning mot komparativ litteratur. Dnr: 313-137-10. Kontakt Anders Öhman, 090-786 65 80. Studieplan.

Två doktorander i medie- och kommunikationsvetenskap med inriktning mot medie- och kommunikationsvetenskap och/eller journalistik. Dnr: 313-138-10. Kontakt Susanne Lindström, 090-786 69 79. Studieplan.

En doktorand i museologi. Dnr: 313-139-10. Kontakt Susanne Lindström, 090-786 69 79. Studieplan.

En doktorand i de moderna språkens litteratur med inriktning engelska. Dnr: 313-140-10. Kontakt Heidi Hansson, 070 – 786 56 49. Studieplan

Två doktorander i språkdidaktik med inriktning mot främmande språk eller svenska. Dnr: 313-141-10. Kontakt Kirk Sullivan, 090- 786 95 49. Studieplan

Två doktorander i språkvetenskap med inriktning mot engelska, lingvistik, svenska/nordiska språk eller ryska. Dnr: 313-142-10. Kontakt Kirk Sullivan, 090- 786 95 49. Studieplan

En doktorand i pedagogiskt arbete med inriktning mot ämnet musik. Dnr: 313-143-10. Kontakt Jan-Sören Andersson, 090- 786 64 76. Studieplan

För behörighet till utbildning på forskarnivå krävs att du avlagt en examen på avancerad nivå, fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 p på avancerad nivå, samt uppfyller den särskilda behörighet som föreskrivs av respektive forskarutbildningsämne. Behörighet för tillträde till forskarnivå anses även den som före den 1 juli 2007 har en högskoleutbildning om 120 poäng (motsvarande 180 högskolepoäng), samt uppfyller den särskilda behörigheten för forskarutbildningens huvudområde i fråga.

Innehavare av doktorandtjänst ska främst ägna sig åt egen forskarutbildning. Den första anställningen omfattar högst ett år. Därefter kan anställningen förnyas med högst två år i taget. Anställning som doktorand ges för den tid som bedöms nödvändig för slutförande av forskarstudierna på normalstudietid, vilket motsvarar en forskarutbildning på heltid i fyra år. En doktorand kan i begränsad omfattning arbeta med utbildning och administrativt arbete motsvarande högst tjugo procent av full arbetstid. Anställningstiden kan som en följd av detta förlängas till högst fem år.

Ansökan ska innehålla: 1. utdrag ur LADOK på avklarade poäng/kopia på examensbevis, som styrker grundläggande och särskild behörighet; 2. meritförteckning; 3. för huvudområdet relevant C-, magister (D-)- och masteruppsats (eller examensarbete/motsvarande) samt eventuell annan forskningsmeritering; 4. forskningsplan – denna får inte överstiga 20 000 tecken utan blanksteg och ska innehålla beskrivning av syfte, tidigare forskning, metod/teori, relevans och genomförbarhet; 5. namn och kontaktuppgifter på två referenspersoner.

Bedömning görs av både tidigare meritering och forskningsplanen. Inför anställningen kan den sökande komma att kallas till intervju.

I enlighet med Riksarkivets föreskrifter kommer ansökningshandlingarna att gallras eller, om sökanden begär det, att återsändas två år efter det att anställningsbeslutet vunnit laga kraft.

Ytterligare information och instruktioner kan hämtas från respektive ämne, se ovan eller www.umu.se/humfak/forskningsoffensiv/doktorander.html.

Facklig information lämnas av SACO, tel 090-786 53 65, SEKO, tel 090-786 52 96 samt ST, tel 090-786 54 31.

Handlingar som skickas elektroniskt ska vara i word- eller pdf-format. Söker du flera befattningar med olika diarienummer, måste du skicka en ansökan per befattning. Ange noggrant vilket ämne ansökan avser.

Ansökningstiden för denna tjänst har passerat.

En doktorandanställning i arkeologi, med särskild inriktning mot GIS (Geographic Information Systems)

Inom ramen för det tvärvetenskapliga forskningsprojektet ”Älgen och människan i norr – en mångtusenårig relation”, behövs analyser av spatiala mönster och samband mellan digitala fornlämningsdata från Riksantikvarieämbetet (FMIS) och data från älgar försedda med GPS-halsband (SLU, Umeå). Mycket talar för att dagens älgar rör sig längs samma migrationsvägar som för flera tusen år sedan. Det är olika aspekter av förhållandet mellan migrations-, landskaps- och fornlämningsdata som ska analyseras i doktorandens avhandlingsarbete.

Ramuppgiften är till stor del fördefinierad och utgör en viktig del i ovan nämnda projekt, medan forskningsuppgiften på detaljnivå är något som bestäms av doktoranden och projektledningen i samråd. I doktorandtjänsten ingår förutom GIS-analyser även arkeologiska fältundersökningar och inventeringar i Norrland.

Personen ifråga bör inneha goda kunskaper om norrländsk arkeologi, dokumenterad vana av fornminnesinventering och arkeologiska undersökningar, samt vana att arbeta med avancerade spatiala analyser med programvaran ArcGIS, som är det viktigaste verktyget för att lösa forskningsuppgiften. Körkort är nödvändigt.

Då arbetsuppgiften kräver ett k0ntinuerligt samarbete med projektledningen, Västerbottens museum och forskare vid SLU i Umeå, är det nödvändigt att personen är bosatt i Umeå med omnejd.

För mer information om forskningsprojektet, se: http://vrproj.vr.se/detail.asp?arendeid=59558

Närmare upplysningar lämnas av professor Thomas Larsson, 090-786 65 82.

Tillbaka

Två doktorandanställningar i historia med didaktisk inriktning

Humanistisk fakultet utlyser två doktorandtjänster i historia med didaktisk inriktning. Den ena anställningen är helt öppen, varför den sökande förväntas lämna in en forskningsplan som beskriver det tänkta avhandlingsprojektet (dnr 313-129-10). Den andra anställningen är inriktad mot det tidigare skolämnet biblisk historia (dnr 313-130-10). Sökande till denna anställning behöver inte lämna in någon särskild forskningsplan.

Anställningarna kommer att placeras vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, där forskningsområdet ”Utbildningshistoria med historiedidaktik” (UmH) utgör ett tydligt profilområde med tio doktorander och tio disputerade. UmH-området har en livaktig verksamhet med seminarier, konferenser och internationella utbyten. Under de närmaste åren kommer gästprofessorer från USA, Storbritannien och Tyskland att ge kurser inom forskarutbildningen.

1. Doktorandtjänst i historia med didaktisk inriktning. Dnr 313-129-10
Anställningen avser historiedidaktik i vid bemärkelse och kan inriktas mot såväl skolans historieundervisning som samhälleligt historiebruk. Eftersom majoriteten av pågående avhandlingsarbeten om historieundervisning har historisk inriktning, välkomnas projektplaner med fokus på fenomen inom nutida historieundervisning.

Urvalet bland de sökande grundas dels på forskningsplanens originalitet och genomförbarhet, dels på en bedömning av de sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Till grund för denna bedömning ligger inlämnade uppsatser/examensarbeten och övriga dokumenterade meriter. Lärarexamen och pedagogisk yrkesverksamhet är meriterande.

2. Doktorandtjänst i historia med didaktisk inriktning. Dnr 313-130-10
Anställningen avser ett doktorandprojekt om det tidigare skolämnet biblisk historia, som 1842 blev ett eget ämne vid sidan av katekesen i folkskolans kristendomsundervisning. År 1864 stadgades att biblisk historia skulle föregå katekesen i undervisningen, och i 1919 års undervisningsplan för folkskolan lyftes bibelns berättelser fram som det väsentliga i kristendomsundervisningen. Doktorandprojektet “Biblisk historia” kommer att analysera läroplanernas bestämning av skolämnet liksom den debatt som fördes i teologiska och pedagogiska tidskrifter om undervisningen i biblisk historia. En viktig uppgift blir att studera innehållet i läroböckerna i ämnet. Flera problemkomplex kan bli aktuella att undersöka, såväl utbildningshistoriska och historiedidaktiska som religionsdidaktiska och bibelteologiska. Vilken typ av historiesyn och historiebruk representerade ämnet biblisk historia? Hur förhöll sig ämnet till skolans övriga historieundervisning? Vilka berättelser ingick i läroplaner och läroböcker? Hur återberättades de bibliska händelserna och vilka poänger lyftes fram? Vilken roll spelade illustrationer i läroböckerna? Hur förändrades innehåll och form över tid? I vilken mån kan förändringarna relateras till den teologiska och didaktiska utvecklingen?

Vid Institutionen för idé- och samhällsstudier bedrivs omfattande utbildningshistorisk och historiedidaktisk forskning, med historieböcker och historieundervisning som tydliga profilområden. Projektet ”Historia utan gräns: Den internationella historieboksrevisionen 1919–2009” (http://www.umu.se/forskning/forskningsprojekt/forskningsdatabasen) undersöker historieundervisningens historia på europeisk, nordisk och nationell nivå. Doktorandprojektet ”Biblisk historia” kommer att genomföras i nära samarbete med detta projekt och bidra till att belysa en tidigare förbisedd aspekt av skolans historieundervisning. Genom sin anknytning till projektet ”Historia utan gräns” kommer doktorandprojektet ”Biblisk historia” att få en naturlig internationalisering med möjlighet till vistelser vid Georg Eckert-institutet för internationell läroboksforskning i Braunschweig, Tyskland.

Doktorandtjänsten avser i första hand utbildning på forskarnivå i historia med didaktisk inriktning, men även forskarutbildning i religionsvetenskap kan komma i fråga. Oavsett forskarutbildningsämne är det önskvärt med högskolestudier i både historia och religionsvetenskap. Lärarexamen och pedagogisk yrkesverksamhet är också meriterande. Urvalet bland de sökande grundas främst på en bedömning av de sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Till grund för denna bedömning ligger inlämnade uppsatser/examensarbeten och övriga dokumenterade meriter.

Doktorandtjänsten avser i första hand utbildning på forskarnivå i historia med didaktisk inriktning, men även forskarutbildning i religionsvetenskap kan komma i fråga. Oavsett forskarutbildningsämne är det önskvärt med högskolestudier i både historia och religionsvetenskap. Lärarexamen och pedagogisk yrkesverksamhet är också meriterande. Urvalet bland de sökande grundas främst på en bedömning av de sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Till grund för denna bedömning ligger inlämnade uppsatser/examensarbeten och övriga dokumenterade meriter.

Tillbaka

En doktorandanställning i historia med inriktning mot funktionshindrade individers liv och villkor

Vid institutionen för idé- och samhällsstudier bedrivs forskning och utbildning i ämnena arkeologi, filosofi, historia, historia, idéhistoria, religionsvetenskap och teologi. Vid institutionen arbetar forskare inom internationellt framgångsrika miljöer som befolkningshistoria, genusstudier, vetenskaps-, teknik- och miljöhistoria, samt utbildningshistoria med historiedidaktik. Institutionen har en stor utbildningsvolym, inte minst inom lärarutbildningen, och driver egna kandidat-, magister- och mastersprogram. Ämnena historia och idéhistoria erhöll Högskoleverkets utmärkelse Framstående utbildningsmiljö 2007.

Centrum för Befolkningsstudier (CBS) är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum och en av de mest framgångsrika forskningsmiljöerna vid Umeå Universitet och i Sverige. Vid CBS arbetar svenska och internationella forskare med bakgrund inom bland annat historia, kulturgeografi, medicin och statistik. För närvarande finns tre huvudinriktningar: Historisk demografisk forskning, Åldrandeforskning och Pandemiforskning. Vid CBS finns också forskarskolan i Befolkningsdynamik och offentlig politik, som liksom centrets åldrandeforskning har blivit möjlig genom finansiering från Vetenskapsrådets så kallade ”Linnéstöd”. Centrum för befolkningsstudier är en del av Demografiska databasen vid Umeå universitet, som har Europas största befolkningshistoriska databas (Kyrkoboksdatabasen POPUM). Den innehåller uppgifter från kyrkböcker nertecknade under främst 1700- och 1800-talen. Den historiedemografiska forskningen vid CBS utnämndes som ett av tio starka forskningsområden i Sverige av Vetenskapsrådet 2005. Forskarna inom detta område hämtar sina data ur Demografiska databasen, det kan vara individuppgifter om giftermål, barnafödande, dödsorsaker med mera. Denna information används sedan till forskning om till exempel spädbarnsdödlighet, fertilitet, migration, sociala strukturer och mycket mer.

Beskrivning av doktorandprojektet
Doktorandanställningen innebär forskning med inriktning mot funktionshindrade mäns och kvinnors liv och villkor i ett långtidsperspektiv. Ett centralt källmaterial som återspeglar deras levnadsbanor utgörs av Demografiska Databasens (DDB) digitaliserade kyrkböcker, som förtjänstfullt kan kombineras med andra kvantitativa eller kvalitativa källor. Genom att undersöka funktionshindrades livserfarenheter kan forskningen belysa samhällets och medmänniskors attityder mot individer som hade att hantera mentala och/eller psykiska hinder. Om den sökande har kunskaper i kvantitativa metoder och befolkningshistorisk forskning är det ett plus för projektets genomförande.

Befattningen är placerad vid Centrum för befolkningsstudier (CBS), inom forskarutbildningsämnet historia. Doktoranden förväntas närvara i CBS:s forskningsmiljö och aktivt bidra till dess fortsatta utveckling.

Närmare upplysningar om forskningsområde och befattning lämnas av professor Anders Brändström, tel 090-786 60 63, anders.brandstrom@ddb.umu.se, eller docent Lotta Vikström, tel 090-786 62 66, lotta.vikstrom@ddb.umu.se.

Tillbaka

En doktorandanställning i idéhistoria med inriktning vetenskaps-, teknik eller miljöhistoria

Kulturvetenskapliga studier av vetenskap, teknik och miljö (VTM-studier) är ett växande, mångdisciplinärt forskningsområde vid humanistiska fakulteten. Denna doktorandanställning avser idéhistorisk forskning inom någon del av detta område. Den sökande ska utveckla ett självständigt avhandlingsprojekt som berikar och kompletterar pågående forskning vid fakulteten. Det kan till exempel handla om vetenskapshistoria (inkl. medicinhistoria), teknikhistoria eller miljöhistoria. Anställningen kommer att placeras vid institutionen för idé- och samhällsstudier. 

Närmare upplysningar lämnas av docent Christer Nordlund, tel. 090-786 97 33, 070-741 27 40, christer.nordlund@histstud.umu.se.

Tillbaka

En doktorandanställning i religionsvetenskap med inriktning på religionsbeteendevetenskap

Forskningsfältet är Svenska kyrkans omvandlingår 2000 från statskyrka till trossamfund. (a) Kyrkans organisation efter statskyrkosystemets avskaffande och (b) statsmaktens normgivning och uppdrag till Svenska kyrkan analyseras utifrån teoretiska perspektiv om sekularisering, sakralisering, denominationalisering och spiritualisering.

Ett sekels utredande ledde till att den svenska statskyrkan, Svenska kyrkan, år 2000 skildes från staten. Efter att svenska statsmakten sedan Gustav Vasa utövat inflytande över kyrkan och tagit den i bruk för insatser av skiftande slag, var relationen mellan stat och kyrka väl inarbetad i olika typer av lagstiftning och regelverk. Dessa relationer rensades ut ur lagstiftningen och ersattes vid millennieskiftet av en ny generell lag om trossamfund samt en kort speciallag om Svenska kyrkan. I en rad avseenden kvarstod dock relationer mellan stat och kyrka. Olika typer av avtal och ömsesidiga tjänster finns kvar. Staten sköter mot betalning uppbörden avmedlemsavgiften till Svenska kyrkan, och Svenska kyrkan är mot begravningsavgift entreprenör på den civila begravningsfunktionen. Det tidigare statliga regelverket kring kyrkan har ersatts an en intern normering, som kommer till uttryck i Kyrkoordningen.

Det numera icke-statliga trossamfundet Svenska kyrkan har emellertid ett antal strukturella problem. Kyrkans organisation bygger på en befolkningsstruktur som radikalt förändrats de senaste 50 åren. För en finmaskig struktur av socknar på landsbygden har det befolkningsmässiga underlaget kollapsat. Stora delar av lands- och glesbygd har avfolkats. Kvar finns en åldrande befolkning med ansvar för bruk och skötsel av fasta installationer som kyrkogårdar och kyrkor, vilka inte enkelt låter sig vare sig tas ur bruk eller få nya funktioner. Kyrkogårdar blockerar alternativ användning av marken ifråga, och kyrkobyggnaderna är ofta kulturskyddade och som sådana orörbara. Möjligheten att förvandla en kyrkobyggnad till kyrkoruin kvarstår för sådana kyrkor som inte skyddas av K-märkning, men för de flesta framstår det som en mycket drastisk åtgärd.

Svenska kyrkan tvingas in i en strukturrationalisering som pågår med stor kraft. För närvarande tar den sig uttryck genom församlings- och pastoratsregleringar, varigenom mindre församlingar slås ihop. Man kan dock notera att denna strukturrationalisering endast marginellt berör problemet med kyrkogårdar och kyrkobyggnader. Vidare har kyrkan ett strukturproblem ifråga om demokratisk styrform. Fastän sju av tio invånare är medlemmar är det endast en av tio medlemmar som använder sin röst i de demokratiska lokal-, regional- och riksval som anordnas. Slutligen kan man peka på ett strukturproblem ifråga om personalens storlek. Med krympande ekonomi (medlemsavgifter) får Svenska kyrkan allt svårare att finansiera sin lönebudget.

Utgångspunkten för projektet kommer att vara en sociologisk analys av kyrkan och en utvärdering av utvecklingen sedan statskyrkosystemets avskaffande. Landets största folkrörelse, med ansvar för centrala delar av det nationella kulturarvet (kyrkobyggnader, kyrkogårdar) utgör ett viktigt fall för prövning av kyrko- och religionssociologiska teorier om sekularisering respektive sakralisering (Casanova 1994), denominationalisering (Niebuhr 1929) och spiritualisering (Heelas och Woodhead 2005).

Närmare upplysningar lämnas av professor Jorgen.Straarup@religion.umu.se.

Tillbaka